GESTALTNING   |   PROJEKTERING   |   KOMPONENTER   |   ELEMENT   |   VÄ„ERSKYDD   |   ENTREPRENAD
  MIKS  
  MIKS-MODELLEN  
  MFB BYGGSYSTEM  
 
  REFERENSPROJEKT  
  FoU  
  PUBLIKATIONER  
  KONTAKTA OSS  
  LÄNKAR  
  LADDA HEM  
  LOGGA IN  
 

AKUSTIK OCH VIBRATIONER

Ljudutbredningen i stomsystem påverkar boendekvaliteten och det blir allt viktigare att ha kontroll över stommens funktion med hänsyn till ljud i det moderna bostadsbyggandet, inte minst när det gäller byggsystem i trä. Masonite Beams AB har därför lagt mycket kraft vid såväl teoretisk analys som praktiska prov, där bl.a. prover i uppförda objekt, samt ett provhus har använts för omfattande akustiska provningar och analyser. Resultatet för MFB har blivit ett stomsystem med ljudisolerande egenskaper som är anmärkningsvärt goda, men som också kan anpassas efter de behov som finns på marknanden (exempelvis bostadsbyggnader i olika ljudklasser eller övriga byggnader). Byggsystemets förmåga att minimera ljudutbredningen och därmed säkerställa en slutprodukt med dokumenterat god ljudisolering, är egenskaper som prioriterats högt hos Masonite Beams AB.

Ljudkrav och lätta byggsystem

Sverige har idag moderna, och med hänsyn till de möjligheter som ges i internationell standard, relativt hårda ljudkrav. Ljudkraven är däremot fortfarande till stor del anpassade efter de byggsystem med tunga stommar som varit vanligt i modern tid.

Ett byggsystem är beroende av alla anslutande detaljer för att uppfylla de krav som krävs i en färdig byggnad. Ambitionen i flerbostadshus är i allmänhet att uppnå ljudklass B enligt SS 25267 (utgåva 3). Att ljudklass B (eller ljudklass A) uppfylls i lätta byggsystem är däremot ingen garanti för att uppleva ljudisoleringen så bra som ljudklassen bör svara mot. Detta beror på särskilda egenskaper hos lätta konstruktioner och även hur kraven är formulerade.

För en bra totalupplevelse är det många gånger viktigare att uppnå en högre ljudklass för vertikal stegljudsisolering än den för horisontell eller vertikal luftljudsisolering. Lite förenklat kan sägas att strävan bör vara efter en högre ljudklass för stegljudsisolering än för luftljudsisolering för att den subjektiva värderingen ska vara likvärdig för de olika egenskaperna. Om det dessutom är möjligt att verifiera att stegljudsnivån har ett lägre entalsvärde än 61 dB med en  värderingskurva (se Figur), så är sannolikheten än större att den upplevda ljudisoleringen blir bra i den färdiga konstruktionen.

Referenskurvan skall jämföras med uppmätt stegljudsisolering och avläsas på samma sätt som det som gäller för standardiserade utvärderingskurvan enligt SS-EN ISO 717-2. Mer informaiton gällande dimensioneringsprinciper och lätta byggsystem finns på träguidens hemsida: www.traguiden.se

ljud utvärderingskurva

Trämaterialets ljudegenskaper

Trä är ett lätt material vilket medför att väggar och bjälklag uppbyggda av trä är lätta konstruktioner. Tyngden har betydlese för ljudisoleringen och det är framförallt dämpningen av lågfrekventa ljud som är komplicerad i träkonstruktioner. ett materials ljudisoleringsförmåga är till stor del beroende av hur massivt materialet är eftersom ljudisoleringen är ett mått på hur mycket ljudenergin minskar då ljudvågorna tar sig genom materialet. Ljudenergin har sårare att gå igenom ett massivare och därmed också tyngre material.

Ljudisoleringen påverkas även av andra faktorer såsom konstruktionens styvhet, förmåga att motstå böjspänningar och böjväglängd. En konstruktions reduktionstal beror av ljudets frekvens och i det fall det det sammanfaller med konstruktionens egenfrekvens är reduktionstalet mycket lågt. De flesta väggar i byggnader har låg egenfrekvens, varför lågfrekventa ljud är svåra att dämpa i lätta konstruktioner.

Då en ljudvåg träffar en yta, som t.ex. en vägg, kommer ljudenergin att absorberas och transmitteras. Egenskaperna hos konstruktionen eller materialet som ljudvågen träffar bestämmer hur stor del som absorberas respektive reflekteras. Träbaserade kompositer anses vara akustiska material pga förmågan att absorbera ljud och på så sätt minska ljudtrycksnivån eller den s.k. efterklangstiden i ett rum.
 
Akustisk kvalitet

Ljudkrav

MFB Handbok